Det var inte bara Linnéuniversitetet som rasistchockade Kalmar under veckan, utan det skedde även i spåret av att en moderat fullmäktigeledamot kallade olika stadsdelar för getton, detta mot bakgrund av att staden skulle utöka sitt mottagande av s k flyktingar. Detta fick den (S)-märkta ledarskribenten Peter Akinder och (S)-ledamoten Jonas Hellberg att gå i taket.
Jonas Hellberg är gift med Lena Hallengren (S) som var biträdande utbildningsminister i Göran Perssons regering. Apropå Hallengren, är det inte konstigt att det under nästan 8 års borgerligt styre inte har existerat några X.X-pengar? Ja, alltså i stil med Hallengren-pengar eller Wärnersson-pengar. Under Socialdemokraternas tid vid makten så vimlade det av dylika predestinerade pengar som skulle satsas på något behjärtansvärt ändamål. Detta var vedertagna begrepp som flitigt användes av politiker, journalister och myndighetsföreträdare, men jag har aldrig hört dessa prata om jobbskatteavdraget som Borg-pengar. Om vi får en socialdemokratisk regering nästa höst så återkommer säkert X.X-pengarna. Det gäller ju för etablissemanget att marknadsföra sina partikamrater.
Åter till rasistchocken. Uttalandet var enligt Hellberg inte bara okunnigt utan även nedvärderande och givetvis r a s i s t i s k t. Det var okunnigt för att getto betyder enligt Hellberg "avspärrat judekvarter". Däremot är det lite mer oklart hur det var rasistiskt, men som så ofta så behöver man sällan någon bra anledning för att slänga sig med detta begrepp. Man undrar ju om Akinder/Hellberg har sovit under de senaste 70 åren och totalt gått miste om den språkutveckling som skett där ord som t ex getto har fått en helt annan betydelse än den ursprungliga. Getto är knappast synonymt med "ett avspärrat judekvarter" längre, utan med ett bostadsområde med segregationsproblem, kriminalitet, gängbildning, låga inkomster, låg utbildningsnivå och framförallt en hopplöshet inför den egna livssituationen. Att ord med tiden får en annan innebörd är knappast något märkligt. Desto märkligare, inte minst mot bakgrund av Akinders/Hellbergs språkfascistiska inlägg, är Socialdemokraternas egna nyspråk som jämt och ständigt dyker upp i debatter och i media. Några avplock:
"Pensionärsskatt". En skatt är en pålaga och en pålaga är knappast en skattedifferens som uppstår därför vissa betalar mindre än andra, och som i det här fallet en konsekvens av det så kallade jobbskatteavdraget.
"Barnfattigdom". Så vitt jag kan bedöma är väl de flesta barn fattiga. I varje fall så brukar barn regelmässigt sakna förmögenhet och inkomster. Nu tror jag dock inte det är prinsessan Estelle som man i första hand tänker på när man pratar om barnfattigdom, utan barn till just fattiga föräldrar, men det låter ju lite häftigare med begrepp som barnfattigdom jämfört med det mer korrekta begreppet föräldrarfattigdom.
"Subventioner". T ex så beskrivs RUT-avdraget emellanåt som en subvention, men det blir lite märkligt när man å ena sidan anser att RUT-avdraget är en subvention medan ROT-avdraget inte klassificeras på samma sätt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar